ATTANS OCKSÅ!!!!

Jag hade verkligen bespetsat mig på att få servera en krispig rabarberpaj, men någon annan som också var sugen på rabarberpaj hann före mej. Jag hade sparat på de 5-6  första stjälkarna och sett hur de växte till sig. Det är svårt att inte bli förbannad, men man får väl tänka så, att den som gör något så simpelt som att stjäla mat har väl inte allt förstånd intakt. Dessutom har den jäveln skurit av stjälken och inte dragit upp den.

I övrigt tar jag det lungt och stressar inte med att få ut något i landen ännu. Det är ju något som verkligen har lönat sig med tanke på att Kung Bore varit och hälsat på, med minusgrader och både snö och hagel.

Puh-- Pust!!!

Då är jag igång på riktigt! Men man ska nog ta det lite lungt i början, eller hur? Så det blev en paus, ganska snart. Jag låter ögat söka långsamt ut över allt arbete som ligger där och bara väntar. Va´ skönt att veta att det ligger där troget och väntar på mej, OCH några kompisar som blivt sugna på att få hjälpa till. Härligt! Ni är mycket välkomna!

De stora dragen i år blir att anlägga sängar i ytterligare ett och ett halvt kvarter, så jag kommer upp i tre av de planerade fyra kvarteren. Dessutom ska jag byta glas i ett antal fönster på mangårdsbyggnaden, fixa det tillpackade gårdsgruset framför huset, försöka få till en dränering i det sydvästra hörnet av tomten, påbörja en fjärilsresturang nedanför muren, minska ner syrenen så den blir både lägre och smalare, lägga ner slang och rör på strategiska sträckningar till sommarvattnet, såga ner den av snö nedbrutna enen, javisst ja-- jag måste bestämma var jag ska samla allt ris under säsongen också,......men jag börjar nog med en kopp kaffe.

Jag kan rapportera att mina tre bisamhällen klarat vinter mycket bra. Det var mycket kvar av fodret vilket borgar för en bra förutsättning för att bina får en bra start efter en lång vinter. De har dragit in rejält med pollen redan. Pollen behövs som foder till yngel. Alla tre drottningarna har börjat att lägga ägg. Det finns redan täckt yngel.

Jag har en bisyssla

Jag kommer troligen inte kunna hålla mig ifrån att skriva om biodling på den här bloggen, som egentligen ska handla om växtodling. Så det är väl lika bra att sätta igång med en gång. Och detta trots att det inte händer så mycket med bina just nu. Det finns ju självklara kopplingar mellan biodling och växtodling. Utan pollinering blir det inte mycket med frukt- och bärodling och dessutom ska jag i köksträdgården jobba en del med att ta hand om frö till kommande utsäde.

Vi hade en ganska tidig och kort invintring i höstas tack vare den tidiga snön och kylan. Dessutom har det inte varit, så här långt, någon varm period som lockat fram bina. Den tidiga vintern gjorde att det var en hel del ”sommarbin” kvar inne i kupan när bina gick ihop i ett vinterklot. Tyvärr har inte sommarbina någon möjlighet att övervintra. Många av dem var redan hårt slitna när bina slutade att flyga ut. Det gjorde att de dog inne i kupan och städbina hade slutat för säsongen. Jag har vid mina kontroller sett att det låg en hel del bin på kupans botten, så idag när det var lite uschigt väder skrapade jag mycket försiktigt ut de döda bina. Nu visade det sig att det nog inte var någon risk att de döda bina låg för luftväxlingen. De var inte så många som jag trott. 





Det bästa sättet att kontrollera status av bisamhället är att tjuvlyssna på bina. Det gör man bäst genom flustret. Ni kan tro att jag får konstiga blickar från vandrare som går på vägen just utanför gärsgårn’ (en för övrigt, mycket vacker östgötsk långgärdesgård). Där ligger jag på knä framför kupan, med böjd rygg, till synes tillbedjande högre makter. Förmodligen är det en efterkonstruktion, men frågan är om jag inte hört rätt, när jag tyckt mig hör att stegen både blir längre och snabbare. Men kära vandrare, jag bara lyssnar på vad bina har att berätta. Det är inget konstigt i det…..eller?

Nu komposten(!) med ett brev

Jag nämnde NordGen i ett tidigare inlägg. Det är en organisation som har till uppgift att, som de själva uttrycker det: ”NordGens grundläggande uppgift är att bidra till att säkra en bred genetisk mångfald av de resurser som kan kopplas till mat och lantbruk. Det görs genom bevarande och hållbart nyttjande, genom ett idogt dokumentations- och informationsarbete samt genom internationella avtal.
Detta arbete är kostsamt och det är anledningen till att Norden valt en gemensam lösning. Varje land har också nationella program för genetiska resurser.”
Det betyder att man samlar in och sparar bland annat på fröer av många, så kallade lantsorter. För att ha en frisk fröbank så fröodlar man allt som går att fröodla. Det som måste odlas på annat sätt, till exempel potatis och frukt finns den typ av odlingar också.
Det man gör med frömaterialet är att torka det extra hårt och förpackar det i absolut lufttäta förpackningar för att lagringstiden ska bli så lång som möjligt. De gör också små portionsförpackningar ungefär lika stora som de förpackningar man köper i handeln. NordGen har en webplats där materialet är registrerat i en stor sökbar databas. Under vissa givna regler har man möjlighet att beställa ur detta material, även som privatperson. Detta har jag gjort och i dag kom posten med ett brev. Med i försändelsen fanns:
Vicia faba ’Grebo’ bondböna
Pisum sativum var. arvense ’Östgöta gulärt’
Pisum sativum ssp. Sativum ’Zinkgruvan’ ärt
Pisum sativum ssp. Sativum ’Östgöta märgärt’
Brassica napus var. Napobrassicia ’Östergyllen’ kålrot
Brassica napus var. Napobrassicia ’Östgöta II’ kålrot

Du hittar NordGen under följande adress www.nordgen.info

Vilka lärdomar kan jag dra av förra årets odlingsförsök?

Att man inte ska ha för bråttom med att så på friland hade jag blivit varnad för, men trots det kom nog de flesta bönorna ut för tidigt. Dessutom kanske lite för djupt. En av de högst prioriterade investeringarna får nog bli en jordtermometer. Att avgöra om jorden rett sig genom att smula jord i handen är nog en erfarenhet som får komma så småningom.

Bästa investeringen förra året är utan tvekan” Den lille krukmakaren”.   Så perfekt! Att kunna gör obegränsat med såkrukor att förgro i, är värt hur mycket som helst. Att det dessutom är nedbrytbart och att krukan försvinner på ett par veckor efter utplantering är ju toppen. Krukmakaren går att köpa från flera håll. Ett sådant är Runåbergs fröer

Det känns orättvist långt till att odlingssäsongen startar

Om några veckor drar jag till Spanien. Där nere ligger temperaturen runt 16-17 grader och har gjort så en längre tid. Där har man säkert kunnat påta i jorden ganska länge, men här hemma är det långt kvar tills jorden reder sig eller som vi säjer här i mitten av Östergötland "oer sä". Men, visst, det är vackert. Eller....?

Nu är tiden för planering den rätta. Det kommer troligen gå iväg en fröbeställning till, innan det får räcka för den här säsongen. Just nu har jag lite problem med kålrot 'Östgöta II', men jag tror att jag kan få tag i den genom NordGen. Det är nämligen så att jag har lovat förvaltaren i naturreservatet att även växtmaterialet ska ha sina rötter i 1920-talet. Därför kommer jag säkert även i år att förgro både 'Agnes målla' och Kardon.